Inte för andras skull
Har nu också kommit på att jag ska sluta göra saker för andra bara för att göra dem nöjda. Som sagt så hjälper jag mer än gärna till men ibland känns det som att man bara gör det för andras skull hela tiden,trots att man inte har lust eller orkar...(bitterfitta?)
Har köttgrytan och riset på kokning, blir en sen middag ikväll.. Patrik har jobbat och gått iväg igen för att gymma..
Jag känner mig slutkörd fast jag hade lång sovmorgon idag.
Lämnade Lotta i Medväga,hämtade Linda,till skolan,Lämnade Linda,hämtade Lotta,Hem,Städa,Diska och tvätta plus laga mat.. Har druckit sex koppar kaffe sen jag kom hem så än finns det energi! :)
I bland bara blir mitt liv lite rörigt,men det tycks alltid att bli bättre efter ett tag!
NEJ, inte så svårt?
Från och med nu så tänker jag inte bli utnyttjad på det viset som jag har blivit.
Jag är less på folk som jag alltid ställer upp för, när de inte ger något tillbaka..
Ska våga säga NEJ! Det är inte så himla svårt..
Har alltid ställt upp för de som behöver min hjälp eller något annat utav mig men nu får det vara nog.
är snäll och skjuter upp andra viktiga saker för att hjälpa men sen då?
Man finns alltid där och bjuder till men när man själv sen behöver något då är det som bortblåst.
Jag har alltid tyckt att det känts bra att ställa upp för folk och alltid haft ett gott samvete efteråt. Men har först nu börjat inse att jag gör så mycket för alla andra men de andra gör inget för mig.. Så ska det ju inte vara, eller?
Detta gäller självklart inte alla för det finns även de underbar själarna som ställer upp för mig med när jag behöver deras stöd/hjälp!
Men vissa människor tycks kunna suga musten ur en på ett sådant osynligt sätt att man inser det först när det är försent.
Sen har det väl gått lite väl längt om t.om min mentor säger åt mig att jag ska våga säga nej?
NEJ!!!
Det får sluta här och nu.. Jag måste ta hand om mig själv också, inte bara andra.
Finnas tillags för allt och alla är inte bra alla gånger.
Saknar min Abbey.. Nästa månad är det tänkt att jag ska ta tillbaka henne.. Kan inte.. Ångrar mig djupt för detta men hade inget val just då.. Måste hitta ett nytt hem till henne.
PF i helgen då Patrik ska iväg och lana :) Så ingen dator hemma. Men jag hoppas att jag överlever utan nätet, men borde inte vara något större problem.
<3
Jag är less på folk som jag alltid ställer upp för, när de inte ger något tillbaka..
Ska våga säga NEJ! Det är inte så himla svårt..
Har alltid ställt upp för de som behöver min hjälp eller något annat utav mig men nu får det vara nog.
är snäll och skjuter upp andra viktiga saker för att hjälpa men sen då?
Man finns alltid där och bjuder till men när man själv sen behöver något då är det som bortblåst.
Jag har alltid tyckt att det känts bra att ställa upp för folk och alltid haft ett gott samvete efteråt. Men har först nu börjat inse att jag gör så mycket för alla andra men de andra gör inget för mig.. Så ska det ju inte vara, eller?
Detta gäller självklart inte alla för det finns även de underbar själarna som ställer upp för mig med när jag behöver deras stöd/hjälp!
Men vissa människor tycks kunna suga musten ur en på ett sådant osynligt sätt att man inser det först när det är försent.
Sen har det väl gått lite väl längt om t.om min mentor säger åt mig att jag ska våga säga nej?
NEJ!!!
Det får sluta här och nu.. Jag måste ta hand om mig själv också, inte bara andra.
Finnas tillags för allt och alla är inte bra alla gånger.
Saknar min Abbey.. Nästa månad är det tänkt att jag ska ta tillbaka henne.. Kan inte.. Ångrar mig djupt för detta men hade inget val just då.. Måste hitta ett nytt hem till henne.
PF i helgen då Patrik ska iväg och lana :) Så ingen dator hemma. Men jag hoppas att jag överlever utan nätet, men borde inte vara något större problem.
<3
